Kungahuset i Sverige har nästan en 1000 årig historia bakom sig. Detta i motsats till de flestas uppfattning som grundar sig på det datum då Gustav Vasa blev kung över Svearike. Vi har kollat lite närmare på det svenska kungahuset och tagit upp det mest väsentliga som varje svensk bör veta om dess historia.
Det svenska kungahuset
Det svenska kungahuset, eller kanske snarare den svenska monarkin, grundar sig på traditioner som sträcker sig cirka 1000 år tillbaka i tiden. Det är en lång period – så pass lång att man inte är helt säker på vilka de första kungarna var. Troligtvis bestod det svenska kungahuset då av män från rika och mäktiga familjer.
Trots de långa traditionerna var det faktiskt inte förrän år 1809 som monarkin infördes som statsskick i Sverige.
Gustav Vasa – Sveriges första konung
En av de kanske mest välkända av det svenska kungahusets alla kungar är Gustav Vasa. Han regerade mellan år 1523–1560. Det var också under Vasas regeringstid som arvsmonarkin infördes.
Arvsmonarki innebär att titeln går i arv inom samma familj eller släkt. På denna tid fanns bara manliga arvingar till tronen i det svenska kungahuset. Gustav Vasa hade inte mindre än 11 barn, varav sex söner. En av dem dog dock i spädbarnsålder. Barnen Vasa var dock kanske inte så representativa för det svenska kungahuset som pappa Vasa kunde önska.
Galna kungen
Äldsta sonen Erik XIV som regerade år 1560–1568 led till exempel av vad man idag skulle kalla för psykisk ohälsa men som man på den tiden beskrev rätt och slätt som ”galen”. Han spärrade bland annat in lillebror Johan III (kung mellan 1568–1592) på Gripsholms slott, eftersom han trodde att Johan själv var ute efter tronen.
När Johan efterträdde Erik, spärrade han i sin tur in Erik på Örbyhus slott. Han beordrade senare sin brors avrättning genom förgiftning.
Kungahusets första sexskandal
Cecilia Vasa, den näst äldsta dottern, är troligtvis den mest kända. Hon orsakade skandaler på löpande band för det svenska kungahuset, bland annat Vadstenabullret. Cecilia ertappades då med ”herre på rummet”. Sex utanför äktenskapet betraktades som en svår synd och orsakade mycket skvaller om det svenska kungahuset.
Ryktet säger att pappa Vasa slet stora tussar från Cecilias hår när han fick reda på skandalen. Att Cecilia skulle ha en sexuell relation utan att vara gift skulle kanske idag inte vara någon större sak, men på den tiden skakades hela det svenska kungahuset av detta tilltag.
Karl XII – Kungahusets mest kända kung
En annan känd kung i det svenska kungahuset var Karl XII. Han härstammade från Vasaätten men hans ätt benämns som den pfalziska ätten. Han regerade i Sverige mellan 1697–1718. När han kröntes var han endast 15 år gammal.
Karl XII var kung under Sveriges stormaktstid. Det svenska kungahuset regerade då över flera områden som idag tillhör Norge, Finland och Baltikum. Karl XII gick vid smeknamnet ”lejonet från Norden”, bland annat för att han vann flertalet fälttåg i det stora nordiska kriget.
Familjen Bernadotte
Nästa kända ätt är ingen mindre än samma som representerar det svenska kungahuset idag. Det svenska kungahuset har sedan år 1818 representerats av familjen Bernadotte. Namnet Bernadotte härstammar från början från Frankrike.
Den första kungen av släkten Bernadotte var fransmannen Jean Baptiste Bernadotte som kröntes både till kung Karl XIV av Sverige, samt kung Karl III Johan av Norge 1818.
Jean Baptiste Bernadotte
Bernadotte var dock inte medlem av det svenska kungahuset från början, eftersom tidigare kung Karl XIII (1748–1818), inte hade några biologiska barn som levde fram till vuxen ålder. Istället adopterade Karl XIII en son, Kristian August av Augustenborg, år 1809 och han fick namnet Karl August. Han dog dock cirka ett år efter sin kröning.
Kungatronen till det svenska kungahuset blev då öppen för nya tronföljare som inte var släkt med tidigare medlemmar av det svenska kungahuset.
En av kandidaterna till det svenska kungahusets ledande post – kung av Sverige samt Norge, föll på just Jean Baptiste Bernadotte. Bernadotte hade dock en stark konkurrent till posten som överhuvud för det svenska kungahuset, nämligen den döde kungens bror, Fredrik Christian. var sagt att denne var det svenska kungahusets favorit.
Favorit hos Napoleon
Det svenska kungahuset varnade för att välja Jean Baptiste. Bernadotte hade tidigare varit marskalk av Frankrike samt furste av Pontecorvo och var en av Napoleons närmaste män. Det svenska kungahuset fruktade att England skulle förklara krig mot Sverige om Bernadotte blev vald till kung. Bernadotte var dessutom släkt med Napoleon genom ingifte.
Napoleon var dock oerhört populär hos militärens övre skikt och många högt uppsatta officerare önskade därför att Bernadotte skulle bli vald. Vissa påstod också att Napoleon själv stöttade Bernadotte som kandidat till det svenska kungahusets nya kung, något som troligtvis vägde tungt.
Successionsordningen
Valet av tronföljare till det svenska kungahuset föll tillslut på Bernadotte och han valdes av riksdagen i Örebro i augusti 1810. Samtidigt tog en ny successionsordning plats: tronen till det svenska kungahuset skulle gå i arv i rakt nedstigande led av den äldste sonen. Successionsordningen är Sveriges äldsta grundlag.
Det svenska kungahuset idag är Sveriges längsta levande dynasti. I Norge regerade det svenska kungahuset fram till Norges självständighet som kom i 1905.
Det moderna av kungahuset
År 1980 skedde ytterligare en ändring till successionsordningen. Från och med då är arvtagaren till tronen och det svenska kungahuset det äldsta barnet, oavsett kön. Efterträdare till dagens kung, Carl XVI Gustaf, är kronprinsessan Victoria. Hon kommer att bli det svenska kungahusets första kvinnliga statschef genom tiderna.
Bara genom detta har den svenska monarkin genomgått en modernisering. Att det svenska kungahuset nu kommer att vara representerat av en kvinna är ett stort framsteg, oavsett om man är för monarki eller ej. Tronföljare till kronprinsessan Victoria och det svenska kungahuset är prinsessan Estelle. Det innebär att det svenska kungahuset kommer att vara representerade av två kvinnliga statschefer i rad.
Även om Sveriges kung- eller drottning inte har någon formell makt över hur nationens styrning, har det svenska kungahuset en informell makt genom att de representerar Sverige utomlands. Att det svenska kungahuset 1980 erkände att kvinnliga arvingar är lika ”regeringsdugliga” som manliga, sänder det en viktig signal till andra monarkier i världen: att kompetens inte har något med kön att göra.